No need to imagine, 'cause I know it's true

They  say "all good boys goes to heaven"

But the bad boys bring heaven to you

[Julia Michaels - Heaven]

Fast snälla lilla Elin, vad hade du förväntat dig egentligen? Att det skulle vara annorlunda när du öppnade upp, och började visa - känna - dina känslor? Att ditt hjärta och ditt inre inte skulle bli pepprad och saltad på? Har dina tidigare erfarenheter inte lärt dig någonting? Trodde du på allvar att det skulle vara alldeles glowy, glittrigt, fint och mjukt? Men vakna lilla gumman, du kommer aldrig komma dit, det är bara en av dina fåniga drömmar. Något som inte kommer slå in och som inte existerar i din slutna lilla värld.

Se så, upp med garden, fram med nävarna nu. Se så, skärp dig och sluta få glitter i dina ögon, det är ingenting för dig, är det förstått? Det är dags att du på allvar börjar inse att det inte finns "någon för alla", för det gör det uppenbarligen inte. Du. Kommer. Inte. Hitta. Någon. Försök att få in det i din lilla korkade hjärna. Så sluta tycka synd om dig själv, sluta upp att deppa. Varför få upp hoppet för något som inte existerar? Du vet det, du har varit här förut och det blir varken bättre eller förändras. Titta dig själv i spegeln, du kan på allvar inte ha trott något annat ens för en sekund.

Du kommer uppenbarligen komma i kontakt med människor som vill utnyttja din kropp, kanske till och ge dig en fin stund. Kom bara ihåg att det bara är för stunden. Du är en såndan person som kan förbrukas och som man går vidare ifrån sen. Inse det, för din egen skull. 

* * *

Som att hoppa från treans trampolin. Ta sats, våga. Ta klivet och sen, innan man vet ordet av, omslutas av allt vatten. Men till skillnad från strävt plast mot fötterna inför hoppet istället våga ta det mentala klivet, våga Göra utan att titta tillbaka. Och istället för att kämpa sig upp till ytan och syret bara våga fortsätta sjunka. Sjunka ner i en djup sömn istället för att simma uppåt. Somna istället för att fortsätta kämpa.

En sån djup sömn som när man sövs ner inför en operation. Med den avgörande skillnaden att man inte kommer vakna upp och tro att det bara gått en kort stund. Den sömn utan varken känsla av den egna kroppen eller drömmarna under allt som sker med ens kropp. Bara försvinna, sluta existera, sluta känna. Kopplas bort från den egna kroppen utan möjlighet att öppna ögonen igen. Någonsin.

Jag hade inte behövt oroa mig för konsekvenserna, så som jag alltid oroar mig för efterdyningarna av mina vanliga handlingar.Så som jag oroar mig för vad som ska hända, och vad som ska sägas, när jag publicerat den här texten. Jag hade inte behövt oroa mig för konsekvenserna, för jag hade inte varit kvar för att stå till svars för dem.
    Bara jag kunde hitta modet, kunde försonas med tanken på att inte existera. Försonas med tanken på att inte få veta hur det gick efteråt. Försonas med tanken på att all oro och alla tankar kommer sluta existera i samma stund som jag göra det. Lita på att allt äntligen är över.

Bara jag kunde försonas med tanken på att säga ett sista farväl utan möjlighet att kunna vända mig om en allra sista gång.