Pyspunkterad

Så satt jag tillslut där i en sådan där fyrkantig lite hård fåtölj med rundade kanter vid armstödet snett mitt emot personen som snart kommer få veta allt om mitt liv, från allra ljusaste stunderna till mörkaste vrår av mitt förflutna. Jag hoppas att hon kommer förstå den kärleksfulla känsla som infinner sig i mitt bröst som får mitt hjärta att kännas expanderande, likväl förstå och ge mig strategier och verktyg att tackla allt det jag idag inte klarar på egen hand. Hjälpa mig att reda ut allt det invecklade och svåra som jag upplever att mitt liv är kantat med idag - helt enkelt leda mig tillbaka till den stig som jag egentligen är menad att promenera på.
    Jag hoppas, tror och vill att det ska bli en samtalskontakt som lyssnar fullt ut, utan att ge dömande blickar eller komma med tanklösa svar. Som att min heltidssjukskrivning borde ses och kännas som semester eller att självmordstankar kan vara en tröstande tanke, och därför ses som något positivt om det inte finns en plan bakom det. Någon som kommer få mig att känna trygghet trots en full blottning av min tankesfär.

Första uppgiften blir att komma fram till ett konkret första mål med mötena, vilket självklart får mina tankar att slå knut på varandra. Den överanalyserande delen av min personlighet kickar in och jag vänder och vrider på hur jag ska tänka när jag ska "välja", istället för att faktiskt komma på något att jobba fram emot. Ska jag välja något som jag tycker är viktigast? Vad är viktigast? Kan jag ta vad som helst, då allt kommer betas av allteftersom oavsett? Hur vet jag att allt har betats av? Har jag en beskärd tid på mig att komma underfund med mitt liv?
    Många gånger älskar jag min analyserande förmåga, det innebär att jag är tänkande, vilket jag ser som en god strategi för ren överlevnad. En icke tänkande människa kan inte förutse faror innan man står mitt i stundens hetta. Men alla mynt har två sidor, och det gäller att lära sig att snurra på det så att det inte faller åt ena eller andra hållet. Det handlar om balans, teknik och viljestyrka. Att hela tiden ha koll på när man ska snärta på lite extra och när man ska låta myntet spinna av egen kraft. Jag behöver kanske lära mig om alla delar, för just nu ligger myntet ofta med antingen krona eller klave neråt.