Pyspunkterad

13 december, -16.
För mig att komma ihåg.

* April-maj -14 går jag första gången till vårdcentralen för en remiss till psykiatrin.
Efter ett års bråk och knaprande av antidepressiva som inte fungerade remitterades jag till psykiatrin i april -15. Blev då sjukskriven för depression/ångest. Diskussion om utredning för bipolaritet.

* Jag flyttade 1 november -16, och därmed skickades en remiss från Köping psykiatri till Örebro psykiatri. I mitten av november gjorde jag ett misslyckat självmordsförsök och blir då lovad att få träffa läkare tidigare än planerat.

* Fick träffa en kontakt på "rehab för unga vuxna", och därmed har Örebro godtagit min remiss och jag är därför deras "ansvar". Vad jag förstått är denna kontakt varken läkare eller psykolog/kurator. (Kanske enbart undersköterska?)

* Min sjukskriven gick ut 30 november, och mina sömntabletter tog slut. Nu är jag i stort behov av att träffa läkare samt få förnyade recept.

* Idag har jag inte sovit ordentligt på cirka 3 veckor och har därmed tjatat om detta + sjukskrivning sedan dess.

__


* 12 december -16 har jag kontakt via sms med min kontakt på "unga vuxna", som skickar mig vidare till psykiatriska jourmottagningen. Ringer dit och ber dom om recept + sjukskrivning, vilket är det jag är i behov av. De skickar tillbaka mig till "unga vuxna" då de inte kan hjälpa mig (men ser kontakten mellan mig och unga vuxna där jag fått hänvisningarna till psykakuten).

* Ringer då min gamla vårdgivare och ber snällt, men eftersom att Örebro accepterat remissen som är skickad så är jag Örebros "ansvar". Kvinnan jag pratar med är däremot väldigt tillmötesgående och ska kolla om de kan göra ett undantag.

* Ringer tillbaka till unga vuxna som ber mig vänta till januari för en läkartid, alternativt vända mig till min tidigare vårdgivare. Berättar då att de inte kunde hjälpa mig på grund av att remissen är skickad till Örebro, men då kunde hon inte hjälpa mig mer.

__


Tårarna börjar spruta och en panikångestattack är inte långt borta, vilken väller över mig. En första attack på månader. Ringer samtliga familjemedlemmar - syster svarar och ber mig vänta mig till vårdcentralen. Då är jag helt utslagen efter attacken att jag verkligen inte Orkar.

På kvällen, 12 december, får jag kontakt med en man som har zolpidem liggandes hemma vilka jag får. Så nu, natten till lucia har jag för första gången på 3 veckor sovit en hel natt - men inte med sjukvårdens hjälp.