söndag 19 februari 2017

Öppet brev till min handläggare på Försäkringskassan. 

Efter att min läkare, 2016-12-28 skickade in ett läkarintyg till er gällande sjukskrivning skickade ni en begäran om komplettering för bedömningen av rätten till sjukpenning 2017-01-13. I begäran påstår ni att det "saknas vissa uppgifter i intyget och därför måste det kompletteras". Kompletteringarna skall, enligt er begäran, vara inskickat senast 2017-01-23.

Eftersom att min läkare vid Örebro Psykiatri för barn och unga vuxna, starkt hävdar att alla uppgifter står i den inskickade läkarintyget från 2016-12-28, valde han att istället för att skicka in svar på frågor som ni redan har fått, att försöka nå er per telefon.
    Min handläggare gick, direkt efter att mitt ärende inkommit, på semester under 1 månads tid, vilket innebar att andra handläggare hade hand om mitt ärende. Min läkare har inte lyckats nå någon per telefon efter att både ha ringt till min handläggares telefonnummer samt det journummer som uppgetts. Min läkare skickar därför, istället för svar på de frågor som angivits, en kopia av mina sjukjournaler från 2016-12-28.

Efter att jag har ringt flera gånger i veckan och frågat hur det går med min bedömning om rätten till sjukpenning ringer min handläggare upp 2017-02-17 och meddelar att, av de uppgifter som kommit in (läs det läkarintyg som skickats in till försäkringskassan 2016-12-28 samt journalkopior från samma datum) är jag inte berättigad till sjukpenning. Hon berättar då att min läkare fått ytterligare frågor skickad till sig samma dag, och att försäkringskassan endast fått information om att "patienten har viss oro och ångest" samt "att patienten har svårt att ta sig upp ur sängen och därmed inte ta sig iväg till aktiviteter".
    Jag meddelar under telefonsamtalet att jag sitter och väntar på att komma in till ett samtal med min läkare och blir då uppmanad att "beskriva för min läkare exakt vad jag inte klarar av- kontra vad jag klarar av". När jag väl kommer in till min läkare sitter han i ett samtal med min handläggare på telefon.

Jag vill här svara på försäkringskassans frågor som ställts, både per telefon samt genom det brev med kompletterande frågor, med grund i mitt sjukintyg som är skickad till er 2016-12-28, samt ett par kommentarer på era frågor. Jag ska även beskriva med egna ord vad jag klarar av- och inte klarar av.

2. Diagnos/Diagnoser för sjukdom/symtom som orsakar nedsatt arbetsförmåga.
Svaret i mitt läkarintyg lyder: Blandad ångest- och depressionstillstånd.

Kompletterande frågor
1. Finns det andra bakomliggande diagnoser?
2. Utreds patienten för bipolaritet?

Svar på om det finns andra bakomliggande diagnoser; som min läkare svarade, genom telefonsamtalet med försäkringskassan 2017-02-17, är det inte tillåtet av försäkringskassan att fråga om det finns "någon bakomliggande diagnos". Har en person brutit benet ställs inte frågan om det finns andra bakomliggande diagnoser, som gör att personen i fråga inte kan utföra ett arbete.

Det är heller inte tillåtet av er att fråga om en patient utreds för bipolaritet, om detta inte står i läkarintyget, vilket det inte gör. I mina tidigare intyg har bipolaritet nämnts, men inte i det intyg som inkom till er 2016-12-28. (Dessutom är reglerna för ert arbete ändrat from 2016-11-01 där det framkommer att försäkringskassan endast kollar på nya läkarintyg, det vill säga inte tar med tidigare intyg i den aktuella bedömningar om rätten till sjukpenning). Ni har därför ingen rätt att ställa fråga om patienten utreds för bipolaritet.

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos (fält 2) och funktionsnedsättning (fält 4).
Kommer sällan upp ur sängen och kan därmed inte ta sig iväg till aktiviteter. Svårt i sociala situationer. Nedsatt minne och koncentrationsförmåga. Klarar inte av att söka arbete med sitt nuvarande mående.

Kompletterande frågor:

3. Vilka är de medicinska orsakerna till att hon inte kommer upp?
4. Är det sjukdom eller sociala faktorer som påverkar aktivitetsbegränsningen?
5. Vad klarar patienten av och vad klarar patienten inte av?
6. Är patienten nedsatt gentemot alla typer av aktiviteter?

Svar på fråga nummer tre. Här krävs det att läsa vad jag har för diagnos. Det vill säga blandad ångest- och depressionstillstånd. Det krävs därmed inte mycket kompetens inom psykisk ohälsa för att sätta ihop 1+1. Det medicinska orsaken är densamma som min diagnos. Depression.

Fråga nummer 4 kan jag inte, med säkerhet, svara på eftersom att jag - som privatperson - inte har kompetensen till att fastslå om det handlar om sociala faktorer framför sjukdom. Jag bör dock åter igen påminna om att jag är diagnosticerad med blandad ångest- och depressionstillstånd.

För att finna svaren på fråga nummer 5 krävs det att man läser under "Funktionsnedsättning - observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat" - Det vill säga vad läkaren sett under besöket 2016-12-28. Där står det:
    Är klar och, ordnad och ger god kontakt (det vill säga svarar på tilltal, är påklädd, hel och ren etcetera). Neutral grundstämning. Viss oro och ångest märks. Ej djupt nedstämd, inga vaneföreställningar, inget psykotiskt eller suicidalt. (Observera att detta handlar endast om den timmen som jag träffade min läkare). Fortsättningsvis går att läsa "Blir oftast liggande i sängen och tar sig inte ut. Sköter hygien i perioder. Städar inte, har inga rutiner. Sköter inte mat. Sover dåligt varje natt".
    Jag klarar alltså inte av att gå ur sängen, jag klarar inte av att gå in i duschen. Jag äter oregelbundet eller inte alls. Enda gången jag orkar städa är under riktigt bra dagar, vilka återkommer ungefär 1-2 gånger under en period på mellan 14-21 dagar. Så, jag är alltså - enligt mig - välfungerande ungefär 2 dagar per månad.

Men - den viktigaste frågan - vad klarar patienten av?
Jag frågar mig den frågan också, men efter att jag har funderat en bra stund så kan jag berätta för er. Jag klarar av att göra rent i katternas låda en gång om dagen. Jag klarar av att ge mina katter mat en gång om dagen.
    Jag klarar av att fylla diskmaskinen och tvättmaskinen under någon gång i veckan, men det sker allt för ofta att jag behöver tvätta om tvätten som inte hängts upp i tid. Dagarna jag klarar av att dammsuga min lägenhet på 65 kvadratmeter är jag lyrisk, det är så rent - det är så fint.
    Ett par gånger i veckan klarar jag av att gå 8 minuter till affären, men jag är livrädd för att ta mig upp på stan och jag orkar inte att ta mig ut i naturen, trots att det tar mig fem minuter att gå till skogen, och jag älskar naturen. Ett par gånger i månaden orkar jag att byta sängkläder, men oftast tar jag bara ett nytt täcke och bäddar ner mig i soffan istället.
    Jag orkar att prata med min förälder i telefon. (Jaha, så du orkar ha kontakt med dina nära och kära? Det är ju en positiv sak). Nej. Jag klarar av att prata i telefon med en person. Jag drar mig för att svara om det är mina mor-/eller farföräldrar som ringer, mina vänner eller min övriga familj. Riktigt bra dagar (läs 1-2 dagar i månaden) orkar jag prata med resterande i telefon.
    Jag orkar att gå upp och släcka lamporna på kvällen, och jag orkar att gå upp på toaletten om morgnarna. Jag klarar av att koka te. Jag orkar klappa och prata med mina katter. Jag orkar att borsta tänderna två gånger om dagen - iallafall oftast.

Och som svar på er sjätte fråga: Ja, Försäkringskassan. Patienten är uppenbarligen nedsatt gentemot alla typer av aktiviteter. Patienten kommer in upp ur sängen, in i duschen eller ut ur sin lägenhet. Patienten undviker alla typer av sociala situationer. (Hänvisar till läkarintyget inskickat 2016-12-28.)

6b. Planerad eller pågående behandling, och hur följs den upp inom sjukvården (ange vilken).
Samtalsbehandling planeras. Medicinering pågår (höjning). Kontakt med Rehab för unga vuxna.

Kompletterande frågor:
7. Vad finns det för pågående behandling och hur uppföljs den?

Jag frågar mig, likt min läkare, om försäkringskassan ens läst läkarintyget. Pågående behandling: min medicinering regleras, och jag har kontakt med Rehab. Det planeras att jag ska få samtalsbehandling. Är det inte svaret på er fråga så ber jag att ni omformulera er.

9. Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att:
Har varit sjukskriven länge och förväntas inte kunna återgå utan åtgärder/behandlingsframgång.

Kompletterande frågor:

8. Vilka åtgärder/behandlingsframgång är patienten behov av?

Läs under planerad och pågående behandling. Patienten är i behov av samtalsbehandling (annars skulle den inte planeras). Patienten är i behov av en behandlingsframgång i form av en vettig medicinering.
    Sedan 2016-11-01 ska ni dock inte kolla på tidigare läkarintyg som inkommit, men eftersom att ni gjort det i och med frågeställningen angående bipolaritet kan ni göra ett undantag här med och läsa i det sista intyget som kom in till er från min tidigare läkare 2016-11-01 där det framgår att: patienten är i behov av "tät samtalskontakt" samt att "det skett en försämring av tillståndet".

För att knyta ihop säcken kommer här den sista delen av läkarintyget, som inte krävde någon komplettering.

3. Aktuell sjukdomsförlopp

Har varit sjukskriven via Allmänpsykiatrin i Köping, var god se tidigare intyg. Har mått dåligt länge (sedan 12 års ålder) och har stora svårigheter i vardagen, framförallt att komma upp- och ut ur sin lägenhet. Är stressad och deprimerad. Har ångest och undviker många av de situationer som stressar henne. Har varit sjukskriven i ca 1,5 år. Gjorde en intox* i november 2016.

(*Intox innebär ett allvarligt självmordsförsök.)

8b. Jag bedömer att patientens arbetsförmånga är
Helt nedsatt from 2016-12-01 till 2017-02-15.

1 kommentar:

  1. Josefine Walther9 mars 2017 kl. 05:27

    Man får huvudvärk bara av att läsa allt. FK är verkligen ett stort skämt som sparkar på de svaga. Jag är glad över att jag inte ska sjukskrivas när jag läser detta.

    SvaraRadera